Fettsyror-En Guide för den vetgirige

Ladda ner guiden om fettsyror som pdf

(fungerar bara när du tryckt på någon av de sociala knapparna ovan)

Fettsyror en introduktion:

Denna text är avsett av vara ett hjälpmedel för tolkning av resultat från ArcticMed fettsyraprofil test.

Texten uppdateras när vi hittar intressant information om de 26 fettsyror som redovisas i testet.

 

 Fettsyror

  • En fettsyra är en molekyl som består av en kedja av kolatomer med väteatomer bundna till sig och med en syreatom och en hydroxylgrupp bundna till kolatomen i änden av kolatomkedjan.
  • Kolatomen med en syreatom och en hydroxylgrupp bunden till sig kallas för Omega, Ω den sista bokstaven i det grekiska alfabetet.
  • Fettsyror kan vara mättade eller omättade.
  • Hos fettsyror som är mättade är alla kolatomer utom Omega bundna till två väteatomer, varje atom har alltså maximalt antal andra atomer knutna till sig.
  • Omättade fettsyror har en eller flera av kolatomerna en dubbelbindning till nästa kolatom i kedjan. Det innebär att de har färre väteatomer bundna till sig och kallas därför omättade, då kolatomen inte har fyllt alla bindingsplatser med andra atomer.
  • Om molekylen har en dubbelbindning kallas den enkelomättad, har den två eller fler kallas den dubbel- eller fleromättad.
  • En Omega-fettsyra är en enkel- eller fleromättad fettsyra.
  • Omega-numret beskriver hur många kolatomer ifrån Omega-atomen första dubbelbindningen är. Omega 3-fettsyror har alltså första dubbelbindningen tre atomer från Omega-atomen.

 

 

 

Testa din fettsyra profil med ArcticMed

 

 

Testkitet för fettsyra profil test innehåller dessa delar

Fettsyratestet är ett fingersticksprov där man lämnar några droppar blod på ett filterpapper som är behandlat med en speciell lösning för att motverka oxidation av fettsyrorna under transporten till laboratoriet.

Analysen sker i Tyskland hos det enda laboratoriet i Europa som arbetar enligt den krävande kvalitetsstandarden DIN ISO 15189.

Laboratoriets analyser har använts i över 100 publicerade studier om fettsyror. Ytterligare ett 50-tal studier väntar på publicering.

Detta massiva vetenskapliga stöd för deras metodik gör att vi är extra glada över vårt samarbete.

Exempel på mätning av Mona, före och efter 100 dagars intag av ArcticMed:

 

Mona - Före/Efter

Mona – Före/Efter

 

26 fettsyror redovisas, se nedan. Dessa fettsyror ges samlade värdet 100%, redovisning sker alltså i % av totalt analyserade fettsyror.

Vi jämför dina värden med en så kallad modellpersons värden.

Modellpersonens värden är skapade enligt ett medelvärde från personer som uppfyller följande kriterier, som alla är väl dokumenterade för sina hälsoeffekter:

MODELLPERSON

Omega-3 Index på 8% till 11%

Omega-6/Omega-3 (AA/EPA) ratio från 1 till 3

Totalt transfettvärde understigande 1%

Av 9.000 testade personer är det 517 som uppfyller ovanstående kravet, det är alltså 5,7% av de som testats som ligger till grund för de modellvärden vi anger som referens till dina egna värden.

Vi anger med gul respektive röd markering när dina värden avviker mer än 1,5 respektive 2 standardavvikelser från dessa referens värden.

Observera att vi alla har olika genetiska mm förutsättningar och att en avvikelse i enskilda fettsyror i sig inte behöver betyda att man inte har en god fördelning av fettsyrorna i sin kropp.

Vissa fettsyror finns det dock mycket forskning runt och vissa fettsyror saknas det i stort sett relevant forskning kring.

I de fall det finns bra forskningsreferenser kommer vi löpande att referera till dessa i detta dokument.

Exempelsvar Fettsyraprofil

Exempelsvar Fettsyraprofil

Markörer

HS-Omega-3 Index, optimal nivå 8-11%

Risk för plötslig hjärtdöd är 10-20 gånger lägre jämfört med värden runt 4%

Risk för övriga hjärt- och kärlsjukdomar är cirka tre gånger lägre än vid värden runt 4%

Minskad risk för för tidigt födda barn hos gravida kvinnor vid högre HS-Omega-3 Index

Möjlig positiv påverkan på hjärnfunktioner (depression och åldersrelaterad intellektuell försvagning)

Här hittar du en lista över 125 publicerade studier relaterade till HS-Omega-3 Index

HS-Omega-3 Index anger mängd EPA+DHA med laboratoriets korrigeringsmodell. Metoden är strikt standardiserad och patentansökt.

Laboratoriet är ensamma i Europa om att arbeta enligt DIN ISO 15189.
Laboratoriet  genomför tre gånger per år korsanalys med två systerlaboratorier i USA och Sydkorea för att kontrollera att instrumenten ger tillförlitliga och överensstämmande värden.

HS-Omega-3 Index påverkas av flera faktorer:

Omega-3-konsumtion, ålder, kön, diabetes, gener, Body Mass Index, mm.

På grund av dessa faktorer är det inte så enkelt som att bara se till diet eller fiskkonsumtion.

Vanligtvis ökar Omega-3 Index parallelt med ökat intag av EPA och DHA.

I Tyskland ligger genomsnittsvärdet på HS-Omega-3 index på 6,14%.

Studier visar på att man vid 8% uppnår stora hälsofördelar framför allt vad gäller hjärt- och kärlhälsan.

I en studie med 1000 testade friska personer som inte tog tillskott av Omega-3 var det under 20% som hade HS-Omega-3 Index-värden över 8%.

 

HS-Omega-3 Index fettsyror

Endast 20% har bra Omega-3 värden!

Minskad dödlighet i plötslig hjärtdöd med högre HS-Omega-3 Index
Minskad dödlighet i plötslig hjärtdöd med högt Omega-3 Index

 

Omega-6/Omega-3-balans optimalt värde mellan 1 och 2,5

Hälsoeffekten för hjärta och kärl börjar vid värde under 5

Optimal hälsoeffekt vid värde mellan 1 och 2,5

Höga värden = stor obalans mellan Omega-6 och Omega-3

Höga värden gynnar pro-inflammatoriska processer i hela kroppen, så kallad dold inflammation

Balans mellan Omega-6 och Omega-3 = balans mellan pro-inflammatoriska och antiinflammatoriska förlopp

Relation mellan Omega-6 och Omega-3 tros ha legat på 1:1 genom 1000-tals generationer.

På bara 100 år har denna balans mellan Omega-6 och Omega-3 förskjutits kraftigt genom den förändring som den moderna livsmedelsproduktionen medfört. Konsumtionen av Omega-6-rika livsmedel har ökat kraftigt, framför allt de sista 50-60 åren, vilket i dag avspeglas i våra celler. Relationen ligger idag ofta på 15:1 på grund av vår moderna kosthållning. Hjärnan är i dag det enda organet i kroppen som fortfarande lyckas hålla fast vid en Omega-6 / Omega-3 ratio på 1:1.

Studie av en av de ledande forskarna inom forskning om relationen mellan Omega-6 och Omega-3, Dr. Artemis Simopoulos: The Importance of the Omega-6/Omega-3 Fatty Acid Ratio in Cardiovascular Disease and Other Chronic Diseases.

100 Day Challange!

Från 1:1 till 15:1 på 100 år med modern kost   🙁

Från 15:1 till  3:1 på 100 dagar med ArcticMed   🙂

Observera att vi inte ställer någon diagnos utan endast visar dina fettsyravärden vilka jämförs mot en modellperson.

 

 

 

 

Mättade fettsyror

Mättade fetter har traditionellt sett haft ett mycket dåligt rykte, fortfarande 2002 uttryckte ett antal experter från Världshälsoorganisationen (WHO) att det fanns övertygande bevis för att förtäring av palmitinsyra ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar lika mycket som transfetter.[1] Men forskarvärldens syn på mättade fetter har de senaste åren förändrats, och nyare forskning säger att mättade fettsyror i dieten inte nödvändigtvis är onyttiga, även om vissa höjer LDL kolesterolhalten[2], [3].

Till toppen av sidan

 

Myristinsyra

Trivialnamn: Myristinsyra

Systematiskt namn: Tetradekansyra

Biokemiskt nummer: 14:0

Finns i: Muskotnöt, palmkärnolja, kokosnötsolja, mjölkfett. Mindre mängder i flera animaliska fetter.

Innehåll i ArcticMed Omega-3 Premium: 4,8g/100g

Beskrivning: Myristinsyra är en vanligt förekommande, mättad fettsyra med en kedja av 14 kolatomer. Den har fått sitt trivialnamn från det latinska namnet för muskotnöt, Myristica fragrans. Detta för att muskotnötssmör består till 75 % av trimyristin, en triglycerid av myristinsyra. En triglycerid är en kemisk förening i form av en ester mellan tre fettsyramolekyler och en glycerolmolekyl. Dessa tre fettmolekyler är i det här fallet myristinsyramolekyler.

 

Till toppen av sidan

 

Palmitinsyra

Trivialnamn: Palmitinsyra

Systematiskt namn: Hexadekansyra

Biokemiskt nummer: 16:0

Finns i: Stora mängder i palmolja, palmkärnolja, kokosnötsolja. Finns även i kött-, ost- och mjölkprodukter.

Innehåll i ArcticMed Omega-3 Premium: 15g/100g

Beskrivning: Palmitinsyra är en mättad fettsyra med en kedja av 16 kolatomer som är den vanligast förekommande i växter och människor. Syran har i experiment på råttor visat sig påverka insulinutsöndringen och undertrycker kroppens naturliga aptitundertryckningssignaler från ämnena leptin och insulin, som är nyckelhormoner i viktreglering.[4]

Till toppen av sidan

 

Stearinsyra

Trivialnamn: Stearinsyra

Systematiskt namn: Oktadekansyra

Biokemiskt nummer: 18:0

Finns i: Stora mängder i animaliska fetter och oljor. Även i vegetabiliska oljor och fetter.

Innehåll i ArcticMed Omega-3 Premium: 3,3g/100g

Beskrivning: Stearinsyra är en mättad fettsyra med en kedja av 18 kolatomer, och är efter Palmitinsyra den mest vanligt förekommande i naturen. Den finns vanligen i störst mängd i animaliska produkter, men finns även i mindre mängd i vegetabiliska, med undantag för kokossmör och sheasmör där syran är mycket prominent, med ett stearinsyrainnehåll mellan 28 – 45 %.

En studie av stearinsyra på människor visade att stearinsyra bland annat var mindre trolig att förena sig till kolesterolestrar[5], och i andra epidemiologiska och kliniska studier förknippades syran med minskat LDL kolesterol jämfört med andra mättade fetter.[6] Detta kan tyda på att stearinsyra är nyttigare än andra mättade fetter.

Till toppen av sidan

 

Arakinsyra

Trivialnamn: Arakinsyra

Systematiskt namn: Eikosansyra

Biokemiskt nummer: 20:0

Finns i: Jordnötsolja, majsolja

Innehåll i ArcticMed Omega-3 Premium: 0,29g/100g

Beskrivning: Arakinsyra är en mättad fettsyra med en kedja av 20 kolatomer. Namnet kommer från latinets namn för jordnöt; arachis. Trots detta är innehållet av arakinsyra något högre i majsolja (3 %) än i jordnötsolja (1,1 – 1,7 %).

Till toppen av sidan

 

Behensyra

Trivialnamn: Behensyra

Systematiskt namn: Dokosansyra

Biokemiskt nummer: 22:0

Finns i: Beenolja, rapsolja, jordnötsolja, jordnötsskal

Innehåll i ArcticMed Omega-3 Premium: 0,12g/100g

Beskrivning: Behensyra är en relativt sällsynt förekommande, mättad fettsyra med en kedja av 22 kolatomer. Syran finns i störst koncentration i olja från Beenoljeträdets frön (9 %), men finns även i mindre mängd i raps och jordnötsolja, och frön.

Behensyra är, trots sin svårtillgänglighet, svårupptagen av människokroppen och höjer LDL kolesterolhalten.[7]

Till toppen av sidan

 

Lignocerinsyra

Trivialnamn: Lignocerinsyra

Systematiskt namn: Tetrakosansyra

Biokemiskt nummer: 24:0

Finns i: Tjära, jordnötsolja, små mängder i de flesta fetter

Innehåll i ArcticMed Omega-3 Premium: Mindre än 0,10g/100g

Beskrivning: Lignocerinsyra är en mättad fettsyra med en kedja av 24 kolatomer.


Till toppen av sidan

 

Omega-3 fettsyror

 

α-Linolensyra (ALA)

 


Trivialnamn: α-Linolensyra eller Alfa-Linolensyra (ALA)

Systematiskt namn: all-cis-9, 12, 15-oktadekatrienolsyra

Biokemiskt nummer: 18:3 ω3

Finns i: De flesta vanliga vegetabiliska oljor, stora mängder i linfröolja

Innehåll i ArcticMed Omega-3 Premium: 0,67g/100g

Beskrivning: Alfa-Linolensyra (ALA) är en Omega 3, fleromättad fettsyra med en kedja av 18 kolatomer.

ALA är en så kallad essentiell fettsyra, alltså kan den inte tillverkas av kroppen själv, utan måste tillföras genom dieten. ALA finns i de flesta vanliga vegetabiliska oljor.

De flesta fröer och fröoljor har ett mycket högre värde av Omega 6-fettsyran Linolensyra (LA) än ALA. LA är också en essentiell fettsyra, men den och de andra Omega 6-fettsyrorna konkurrerar med Omega 3 om plats i cellmembranen och har vitt skilda effekter på hälsan.

Preliminär forskning har visat att ALA kan förknippas med minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Hälsofördelar har visats i några, men inte alla studier, men i en granskning 2005 konstaterades att ”Beviset väger tillräkligt tungt för att rekommendera ett måttligt intag av α-Linolensyra för första- och andrahandsförebyggande av hjärt- och kärlsjukdomar.”[8]

Till toppen av sidan

 

Eikosapentaensyra (EPA)

Trivialnamn: Eikosapentaensyra (EPA)

Systematiskt namn: all-cis-5, 8, 11, 14, 17-Eikosapentaensyra

Biokemiskt nummer: 20:5 ω 3

Finns i: Fet fisk, fiskolja, vissa sjögräs, alge

Innehåll i ArcticMed Omega-3 Premium: 12g/100gr

Beskrivning: Eikosapentaensyra är en Omega 3, fleromättad fettsyra med en kedja på 20 kolatomer. Eikosapentaensyra kan tillverkas i kroppen från α-Linolensyra (ALA) som finns i många vegetabiliska oljor, men omvandlingen är vanligtvis mycket ineffektiv jämfört med om man tillför EPA till kroppen direkt genom kost rik på EPA.[9] Detta dels för allt arbete som krävs av kroppen för att metabolisera EPA från ALA, dels för att en del av den EPA som tillverkas sen omvandlas vidare till DHA, vilket ofta lämnar otillräckliga mängder av båda fettsyrorna.[10], [11]

Många studier har gjorts kring EPA, och syran har en mängd fördelaktiga effekter. Främst så har EPA liksom de flesta Omega 3-fettsyror, på egen hand eller tillsammans med andra syror från Omega 3-komplexet, inflammationshämmande egenskaper.[12]

Därutöver så tyder forskning på att Omega 3-fettsyror, och EPA i synnerhet, kan ha positiva effekter på mentala åkommor. Flera studier har visat att ett ökat intag av EPA har lindrat symptomen från schizofreni[13],[14]. EPA har också visat sig kunna ha inverkan på depression; i en studie från 2004 så jämfördes blodprov från 100 patienter som försökt begå självmord med blodprov från en kontrollgrupp, där det framkom att EPA-värdena hos självmordsförsökspatienterna var markant mycket lägre än hos kontrollgruppen[15]. I en studie från 2009 fann man att patienter som tagit Omega 3-kosttillskott med hög ratio mellan EPA mot DHA upplevde färre depressiva symptom[16].

En studie från 2011 visade att EPA hade markant mycket större effekt än placebo vid behandling av hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter.[17]

En annan studie från 2011 beskriver EPA som ett framstående skydd mot leverfunktionsrubbningar, nekros och steatos inducerade av valproinsyra. Valproinsyra används ofta för behandling av personer med bipolär sjukdom, så EPA skulle kunna användas för att förhindra medveten eller omedveten överdos. Samma studie visade även att valproinsyra och EPA använda tillsammans ökar epilepsitröskeln hos personer som lider av mildare epilepsi.[18]

EPA har även en blodförtunnande effekt genom att den minskar klibbigheten hos blodplättarna (Omega-6 fettsyran AA ökar denna klibbighet)

Till toppen av sidan

 

Clupanolsyra (DPA)

Trivialnamn: Clupanolsyra, vanligtvis kallad DPA som är en förkortning av det engelska, systematiska namnet; Docosapentaenic acid

Systematiskt namn: all-cis-7,10,13,16,19-dokosapentaensyra

Biokemiskt nummer: 22:5 ω 3

Finns i: fet fisk, fiskolja

Innehåll i ArcticMed Omega-3 Premium: 1,4g/100g

Beskrivning: Dokosapentaensyra (DPA) är en Omega 3, fleromättad fettsyra med en kedja av 22 kolatomer.

Till toppen av sidan

 

Dokohexaensyra (DHA)

Trivialnamn: Dokosahexaensyra (DHA)

Systematiskt namn: all­-cis­-4,7,10,13,16,19-dokosahexaensyra

Biokemiskt nummer: 22:6 ω 3

Finns i: Fet fisk, fiskolja, algolja.

Innehåll i ArcticMed Omega-3 Premium: 8,2g/100g

Beskrivning: Dokosahexaensyra (DHA) är en Omega 3, fleromättad fettsyra med en kedja av 22 kolatomer. Den är en av de mest framstående komponenterna som utgör människans hjärna, hjärnbark, hud, sperma, testiklar och näthinna. Kroppen kan omvandla α-Linolensyra (ALA) till DHA, men omvandlingen är mycket liten.[19] Man kan få i sig DHA mer direkt genom fet fisk, fiskolja eller olja från alger. Brist på DHA har förknippas med kognitivt förfall[20], och låga värden försämrar hjärnans apoptos och ökar dödligheten bland nervceller[21]. Förminskade nivåer av DHA i hjärnan har observerats hos allvarligt deprimerade patienter[22].

I en studie från 2010 observerade man patienter 55 år och äldre, som matchade kriterierna för åldersrelaterad minnesförsämring. Studien fann att patienter som intagit DHA i sex månader fick lägre hjärtfrekvens och ökade minnes- och inlärningskapaciteten hos friska åldringar som hade mildare minnesproblem. Dessa fynd påvisar vikten av tidigt ingripande med DHA och gav en statistiskt betydelsefull fördel för de kognitiva funktionerna hos vuxna över 50 år[23]. Högre DHA-nivåer hos vuxna i medelåldern kunde förknippas med bättre resultat på test av ickeverbalt resonerande och mental flexibilitet, arbetsminne och vokabulär[24].

Man har också upptäckt att DHA dämpar tillväxten av Koloncancerceller mer än andra fleromättade Omega 3-fettsyror[25], [26]. Olika sorters cancer interagerar med fleromättade fetter olika, så detta bör inte ses som ett bevis att fleromättade fetter är ett botemedel mot cancer, utan att mera forskning kring ämnet behövs.

DHA-koncentrationen i bröstmjölk kan variera mellan 0.07% till över 1% av de totala fettsyrorna, med ett genomsnitt på 0.34%. DHA-nivåerna i bröstmjölken ökar om moderns kost innehåller mycket fisk[27]. Rekommendationerna på hur mycket DHA en gravid mor bör inta per dag varierar, men International Society for Study of Fatty Acids and Lipids rekommenderar 300 mg/dag. En studie visade att medelintaget per dag snarare idag låg mellan 45mg och 115mg[28].

Ytterligare studier har visat andra positiva effekter. I en studie med män som tog DHA-tillskott under 6-12 veckor minskade koncentrationen av flera proinflammatoriska biomarkörer med uppskattningsvis 20%[29]. Det har i en annan studie från 2010 att ett högre intag av DHA kan associeras med minskad frekvens av telomerförkortande. Förkortande av telomererna är ett tecken på åldrande på DNA-nivå.[30]

DHA har även visats kunna reducera symptomen av Parkinsons sjukdom[31], vilket är konsekvent med att DHA är den rikligast förekommande fettsyran i hjärnan. En preliminär studie visar också att en kost rik på DHA kan skydda strokepatienter från hjärnskador, och bidra till en snabbare återhämtning[32].

Till toppen av sidan

 

Omega-6 fettsyror

Linolsyra (LA)

Trivialnamn: Linolsyra (LA)

Systematiskt namn: cis, cis-9, 12-Oktadekadienolsyra

Biokemiskt nummer: 18:2 ω 6

Finns i: Vegetabiliska oljor, främst opiumvallmoolja, safflorolja, solrosolja och majsolja

Innehåll i ArcticMed Omega-3 Premium: Ej mätt

Beskrivning: Linolsyra, vanligen förkortat till LA är en Omega 6, dubbelomättad fettsyra med en kedja av 18 kolatomer. LA är en essentiell fettsyra; kroppen kan inte tillverka den själv utan måste få den genom kosten. Finns i cellmembranen och finns i överflöd i många vegetabiliska oljor.

Brist på LA har i experiment på råttor visat ge flagande skinn, håravfall och dåligt läkkött[33]. Dock är det för människor nästan omöjligt att få brist på LA då det finns i nästan alla livsmedel och man får mer än nog med vilken normal kost som helst.

LA omvandlas i kroppen till Gamma-Linolensyra (GLA) som i sin tur omvandlas till Dihomo-∂-Linolensyra (DGLA) som i sin tur kan omvandlas till Arakidonsyra (AA). AA kan sen omvandlas till en grupp metaboliter kallade eikosanoider, en typ av parakrinhormoner. Eikosanoider omvandlat från AA tenderar att vara inflammatoriska.[34]

Ett ökat intag av vissa Omega 3-fettsyror kombinerat med ett minskat intag av Omega 6 har visat sig dämpa inflammation på grund av den minskade produktionen av sådana eikosanoider.[35]

 

Till toppen av sidan

 


γ-Linolensyra (GLA)

Trivialnamn: γ-Linolensyra (GLA)

Systematiskt namn: all-cis-6,9,12-oktadekatrienolsyra

Biokemiskt nummer: 18:3 ω6

Finns i: Nattljusolja (10%), svartvinbärsolja, gurkörtsolja (20%), hampfröolja, korn, havre

Innehåll i ArcticMed Omega-3 Premium: 0,18g/100g

Beskrivning: GLA är en Omega 6, fleromättad fettsyra med en kedja av 18 kolatomer. Människokroppen kan producera GLA från Linolensyra (LA). LA får man i sig i tillräkliga mängder genom de flesta dieter, till exempel genom matlagningsolja och köttprodukter.

Från GLA tillverkar kroppen Dihomo-γ-Linolensyra (DGLA). DGLA är tillsammans med Arakidonsyra (AA) och Eikosapentaensyra (EPA) kroppens källa till eikosanoider. Eikosanoider från DGLA har bland annat en roll i immunsystemets funktion och på- och motverkar de proinflammatoriska egenskaperna hos eikosanoider skapade från AA[36].

Trots att GLA är en Omega 6-fettsyra, och dessa i vanliga fall är proinflammatoriska så har GLA antiinflammatoriska egenskaper. GLA är unik bland de fleromättade fettsyrorna med att ha potential att dämpa tumörtillväxt och dottertumörer.[37]

Till toppen av sidan

 

Eikosadiensyra (EDA)

Trivialnamn: Eikosadiensyra (EDA)

Systematiskt namn: all-cis-11,14-eikosadiensyra

Biokemiskt nummer: 20:2 ω6

Finns i: Spårmängder i köttprodukter

Innehåll i ArcticMed Omega-3 Premium: Negligerbart

Beskrivning: Eikosadiensyra är en Omega 6, dubbelomättad fettsyra med en kedja av 20 kolatomer. Det är en sällsynt fettsyra, men förekommer naturligt, främst i vävnad hos djur. Syran är en förlängd form av Linolensyra (LA) och kan i sin tur metaboliseras till Dihomo-γ-Linolensyra (DGLA) och Arakidonsyra (AA).

Till toppen av sidan

 

Dihomo-γ-Linolensyra (DGLA)

Trivialnamn: Dihomo-γ-Linolensyra (DGLA)

Systematiskt namn: cis,cis,cis-8,11,14-Eikosatriensyra

Biokemiskt nummer: 20:3 ω6

Finns i: Spårmängder i köttprodukter

Innehåll i ArcticMed Omega-3 Premium: 0,12g/100g

Beskrivning: Dihomo-γ-Linolensyra (uttalas Dihomo-Gamma-Linolensyra, förkortas oftast till DGLA), är en Omega 6, fleromättad fettsyra med en kedja av 20 kolatomer. Den är mycket sällsynt i naturen och förekommer endast i ytterst små mängder i animaliska produkter.

Eikosanoiderna som skapas från DGLA har antiinflammatoriska effekter, i motsats till eikosanoiderna som skapas från Arakidonsyra (AA) som är proinflammatoriska. Eikosanoiderna från DGLA konkurrerar dessutom med eikosanoiderna från AA, och dämpar deras proinflammatoriska effekt.

Ökat intag av EPA samt B3, B6, C, Zink, Magnesium minskar DGLA omvandling till AA och och bidrar till en ökad omvandling till antiinflammatoriska ämnen.

Till toppen av sidan

Arakidonsyra (AA)

Trivialnamn: Arakidonsyra (AA)

Systematiskt namn: all-cis-5,8,11,14-Eikosatetraenidsyra

Biokemiskt nummer: 20:4 ω6

Finns i: Äggula, Animaliska produkter, större mängd i djur som äter kraftfoder än hos gräsfodrade djur.

Innehåll i ArcticMed Omega-3 Premium: 0,60g/100g

Beskrivning: Arakidonsyra (AA) är en Omega 6, fleromättad fettsyra med en kedja av 20 kolatomer. AA är inte en essentiell fettsyra i vanliga fall, då kroppen kan tillverka AA från Linolensyra (LA).

Vissa djur saknar förmågan att omvandla LA till AA, och måste få AA genom sin kost. Dessa djur är alla köttätare, då växter har väldigt lite eller ofta helt saknar AA. Ett vanligt exempel är katt.

Arakidonsyra omvandlas till både pro- och antiinflammatoriska molekyler i kroppen, och hos en frisk människa så kommer ett ökat intag av AA troligtvis inte öka risken för inflammation nämnvärt[38]. Har man dock ledsmärtor, pågående inflammation, ofta tidigare haft inflammationer eller annars nedsatt hälsa, så är ett stort intag av AA inte att rekommendera. Det bör också noteras att även om AA inte har proinflammatoriska egenskaper hos friska individer så hämmar det de antiinflammatoriska egenskaperna hos Omega 3-fettsyror i kroppen.[39]

Obalans mellan AA och EPA (Omega-6/Omega-3 ratio större än 5) gynnar proinflamatoriska processer i kroppen och kan leda till kronisk dold inflammation.

Till toppen av sidan

 

Adrenolsyra (DTA)

Trivialnamn: Adrenolsyra, vanligtvis kallad DTA som är en förkortning av det systematiska namnet

Systematiskt namn: all-cis-7, 10, 13, 16-dokosatetraensyra

Biokemiskt nummer: 22:4 ω6

Innehåll i ArcticMed Omega-3 Premium: Negligerbart

Beskrivning: Adrenolsyra eller Dokosatetraensyra (DTA) är en Omega 6, fleromättad fettsyra med en kedja av 22 kolatomer. Syran är en av de vanligast förekommande i den tidiga människohjärnan.[40]

Till toppen av sidan

Osbondsyra

Trivialnamn: Osbondsyra

Systematiskt namn: all-cis-4,7,10,13,16-dokosapentaensyra

Biokemiskt nummer: 22:5 ω6

Innehåll i ArcticMed Omega-3 Premium: Ej mätt

Beskrivning: Osbondsyra är en Omega 6, fleromättad fettsyra med en kedja av 22 kolatomer.

Till toppen av sidan

 

Enkelomättade fettsyror

 

Omega 7-fettsyror

Palmitolsyra

Trivialnamn: Palmitolsyra

Systematiskt namn: cis-9-hexadekansyra

Biokemiskt nummer: 16:1 ω7

Finns i: Havtorn

Innehåll i ArcticMed Omega-3 Premium: 5,9g/100g

Beskrivning: Palmitoleinsyra är en Omega 7, enkelomättad fettsyra med en kedja av 16 kolatomer. Syran har flertalet dokumenterade hälsoeffekter. Den har visat tecken på att påverka leverns fettavlagring och -produktion, insulinverkan och syntetisering av fettsyror i kroppen, vilket har gett upphov till namnet lipokin, ett ämne som har hormonliknande påverkan[41].

En av de möjliga effekterna är förhöjd insulinkänslighet; palmitoleinsyra visade i studier på möss med diabetes en förmåga att dämpa hyperglykemi och hypertriglyceridemi genom ökad insulinkänslighet, delvis genom att undertrycka proinflammatoriska genuttryck[42].

Låga värden av O-7 förknippas med torra slemhinnor

Till toppen av sidan

 

Omega-9 fettsyror

Oljesyra

Trivialnamn: Oljesyra eller Olein

Systematiskt namn: cis-9-oktadekansyra

Biokemiskt nummer: 18:1 ω9

Finns i: Olivolja, pecannötsolja, rapsolja, jordnötsolja, solrosolja, vindruvsolja, havtornsolja, sesamolja, opiumvallmoolja, kycklingfett, kalkonfett, ister

Innehåll i ArcticMed Omega-3 Premium: 2,9g/100g

Beskrivning: Oljesyra är en Omega 9, enkelomättad fettsyra med en kedja av 18 kolatomer som förekommer naturligt i form av triglyceridester i flertalet olika fettämnen av animalisk och vegetabilisk karaktär. Oljesyra utgör till exempel merparten av innehållet i olivolja, vilket också gett syran sitt namn; oleic, som betyder relaterad med eller härrör från oliv och/eller olja.

Enkelomättat fett i dieten förknippas med förminskat LDL kolesterolvärde[43]. Oljesyra kan förhindra utvecklingen av Adrenoleukodystrofi (ALD), också kallat Addison-Schilder sjukdom eller Siemerling-Creutzfeldt sjukdom, en sjukdom som påverkar hjärnan och binjurarna[44].

Oljesyra kan också vara faktorn som ger olivolja dess blodtryckssänkande egenskaper[45]

Till toppen av sidan

 

Gadoleinsyra

Trivialnamn: Gadoleinsyra

Systematiskt namn: cis-9-Eikosenoinsyra

Biokemiskt nummer: 20:1 ω9

Finns i: Fiskolja, torskleverolja.

Innehåll i ArcticMed Omega-3 Premium: 0,52g/100g

Beskrivning: En Omega 9, enkelomättad fettsyra med en kedja av 20 kolatomer.

 

Nervonsyra

Trivialnamn: Nervonsyra

Systematiskt namn: cis-15-Tetrakosansyra

Biokemiskt nummer: 24:1 ω9

Finns i: Senaps frö (83mg/100g), vild lax, bröstmjölk.

Innehåll i ArcticMed Omega-3 Premium: 0,24g/100g

Beskrivning: Nervonsyra är en Omega 9, enkelomättad fettsyra med en kedja av 24 kolatomer. Syran är viktig i biosyntesen av nervcellen myelin som finns i sfingolipiderna i den vita hjärnsubstansen.[46]

Nervonsyra används vid behandling av bland annat multipel skleros och andra sjukdomar där mängden nervonsyra i sfingolipiderna är förminskad.[47]

Till toppen av sidan

 

 

 

Transfetter

Trans Palmitolsyra

Trivialnamn: Trans Palmitolsyra

Systematiskt namn: trans-9-dekahexansyra

Biokemiskt nummer: 16:1 ω7 trans

Finns i: Mindre mängder i mjölk & nötkött

 Elaidinsyra

Trivialnamn: Elaidinsyra

Systematiskt namn: trans-9-oktadekansyra

Biokemiskt nummer: 18:1 ω9 trans

Finns i: Friterad mat, pulversåser, kakor med lång hållbarhet, godis, snacks, härdat eller delvis härdat fett

Trans Linolsyra

Trivialnamn: Trans Linolsyra (Tre snarlika transfetter. Redovisas gemensamt på blodprovet.)

Systematiskt namn: trans-trans-9,12-oktadekadiensyra | trans-cis-9,12-oktadekadiensyra | cis-trans-9,12-oktadekadiensyra

Biokemiskt nummer: 18:2 ω6 trans | 18:2 ω6 trans cis | 18:2 ω6 cis trans

Finns i: Friterad mat, pulversåser, kakor med lång hållbarhet, godis, snacks, härdat eller delvis härdat fett

Beskrivning:

En transfettsyra är en enkel- eller fleromättad, men aldrig mättad, fettsyra med en eller flera dubbelbildningar av typen trans. En dubbelbindning kan vara trans eller cis, och det beskriver hur kedjan av kolatomer är arrangerad efter dubbelbindningen. I en trans fettsyra fortsätter kolatomkedjan på motsatt sida av dubbelbindningen, vilket ger en rakare molekyl. Detta gör att en trans fettsyra har egenskaper som liknar en mättad. I en cis fettsyra fortsätter kolatomkedjan på samma sida dubbelbindningen. Se exempel nedan:

 

 

 

 

Elaidinsyra (trans) Oljesyra (cis)

Dessa är exempel på två snarlika fettsyramolekyler med lika långa kolatomkedjor och lika många dubbelbindningar på samma plats i molekylen, men med dubbelbindningar av olika typ.

Vid matproduktstillverkning härdar man ofta fetter för att förlänga hållbarheten för produkten. Härdningen innebär att man eliminerar dubbelbindningar och alltså helt eller delvis mättar fettsyran med väteatomer. Men vid delvis härdning, om den är kemisk, så omvandlas en eller alla cis-bindningar till trans istället för att mättas helt. Transfett förekommer i mindre mängder även i naturen, och det finns viss forskning som tyder på att vissa typer av naturligt transfett är nyttigare än industriellt[48]. Men forskningsvärlden är inte överrens, och många anser att det inte finns tillräkliga bevis på att naturligt transfett är nyttigare än industriellt[49],[50],[51], så lagstiftningen behandlar vid denna tidpunkt alla typer av transfett lika.

Det uppskattas att transfett ökar värdet av LDL kolesterol (”dåligt” kolesterol) lika mycket som mättat fett, men till skillnad från mättat fett så minskar det värdet av HDL kolesterol (”bra” kolesterol).

En studie från USA utförd 1994 kom fram till att uppskattningsvis 30 000 hjärt- och kärlrelaterade dödsfall per år i landet kunde relateras till transfetter[52]. En studie från Storbritannien tog i ordentligt och estimerade att siffran var så hög som 100 000[53].

New England Journal of Medicine rapporterar också 2006 i en granskning av forskning kring transfetter att det finns starka och pålitliga bevis på en koppling mellan transfett och hjärt- och kärlsjukdomar; de säger, översatt, ”Per kalori så verkar transfett öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar mer än något annat näringsämne, med en markant ökad risk även vid låga intag av transfett (1 till 3 % av det totala energiintaget)[54].

Forskarvärlden anser att bevisen för att transfett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar markant är så övertygande att ett totalförbud mot mer än spårmängder av transfetter i matprodukter har införts i Sverige och Danmark. På många platser utomlands är lagstiftningen inte lika hård, till exempel Storbritannien och USA (med lokala undantag) där regleringen av transfetter mer består av rekommendationer än förbud, trots övertygande inhemska studier som visar på de negativa effekterna[53],[54],[55], vilket kritiseras av flera experter[55],[56],[57],[58].

Till toppen av sidan

 


[1] WHO Technical Report Series 916, Report of a Joint WHO/FAO Expert Consultation, World Health Organization, Geneva, 2003 ( http://whqlibdoc.who.int/trs/who_trs_916.pdf )

[2] Fattore, E. & Fanelli, R., (2013). Palm oil and palmitic acid: a review on cardiovascular effects and carcinogenicity , International Journal of Food Sciences and Nutrition (http://informahealthcare.com/doi/abs/10.3109/09637486.2013.768213)

[3] Guo, Z. et al, (2010). Relationship of the polyunsaturated to saturated fatty acid ratio to cardiovascular risk factors and metabolic syndrome in Japanese: the INTERLIPID study., Journal of Atherosclerosis and Thrombosis (http://europepmc.org/abstract/MED/20351467)

[4] Benoit, S. C. et al, (2009). ”Palmitic acid mediates hypothalamic insulin resistance by altering PKC-θ subcellular localization in rodents”, Journal of Clinical Investigation (http://www.jci.org/articles/view/36714)

[5] Emken, Edward A. (1994). ”Metabolism of dietary stearic acid relative to other fatty acids in human subjects”. American Journal of Clinical Nutrition (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/7977144)

[6] Hunter, J., (2010). ”Cardiovascular disease risk of dietary stearic acid compared with trans, other saturated, and unsaturated fatty acids: a systematic review”, American Journal of Clinical Nutrition (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19939984)

[7] Carter, N. B. & Denke, M. A., (2001). ”Behenic acid is a cholesterol-raising saturated fatty acid in humans”, American Journal of Clinical Nutrition (http://ajcn.nutrition.org/content/73/1/41.full)

[8] Mozaffarian, D., (2005). ”Does alpha-linolenic acid intake reduce the risk of coronary heart disease? A review of the evidence”. Alternative therapies in health and medicine (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15945135)

[9] Anderson, B.M. & Ma, D.W.L., (2009). ”Are all n-3 polyunsaturated fatty acids created equal?”, Lipids in Health and Disease. (http://www.lipidworld.com/content/8/1/33)

[10] Innis, S.M., (2007). ”Fatty acids and early human development”. Early Human Development. (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17920214)

[11] Burdge G.C. & Calder P.C., (2005) ”Conversion of alpha-linolenic acid to longer-chain polyunsaturated fatty acids in human adults.”, Reproduction, nutrition, development (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16188209)

[12] NIH Medline Plus. ”MedlinePlus Herbs and Supplements: Omega-3 fatty acids, fish oil, alpha-linolenic acid” (http://www.nlm.nih.gov/medlineplus/druginfo/natural/993.html). Hämtad 2013-02-27.

[13] Peet, M. et al, (2001). ”Two double-blind placebo-controlled pilot studies of eicosapentaenoic acid in the treatment of schizophrenia”, Schizophrenia Research (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11356585)

[14] Song, C. & Zhao, S. (2007). ”Omega-3 fatty acid eicosapentaenoic acid. A new treatment for psychiatric and neurodegenerative diseases: a review of clinical investigations”. Expert Opin Investig Drugs (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17922626)

[15] Huan, M. et al, (2004). ”Suicide attempt and n-3 fatty acid levels in red blood cells: a case control study in China”. Biological Psychiatry (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15450784)

[16] Martins, J. G. (2009). ”EPA but not DHA appears to be responsible for the efficacy of omega-3 long chain polyunsaturated fatty acid supplementation in depression: Evidence from a meta-analysis of randomized controlled trials”. Journal of the American College of Nutrition (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20439549)

[17] Journal of American Academy of Child and Adolescent Psychiatry 2011 Oct; 50:991

[18] El-Mowafy, A.M. (2011) ”Eicosapentaenoic acid ablates valproate-induced liver oxidative stress and cellular derangement without altering its clearance rate: dynamic synergy and therapeutic utility”. Biochim Biophys Acta

[19] Guesnet, P. & Alessandri, J.M. (2010) Docosahexaenoic acid (DHA) and the developing central nervous system (CNS) – Implications for dietary recommendations. Biochimie

[20] Lukiw, W.J. et al. (2005) ”A role for docosahexaenoic acid-derived neuroprotectin D1 in neural cell survival and Alzheimer disease”. Journal of Clinical Investigation. (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16151530)

[21] Serhan, C.N. et al. (2004) ”Resolvins, docosatrienes, and neuroprotectins, novel omega-3-derived mediators, and their aspirin-triggered endogenous epimers: an overview of their protective roles in catabasis”. Prostaglandins Other Lipid Mediat. (http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1098882304000309)

[22] McNamara, R.K. et al. (2006) ”Selective Deficits in the Omega-3 Fatty Acid Docosahexaenoic Acid in the Postmortem Orbitofrontal Cortex of Patients with Major Depressive Disorder”. Biological Psychiatry. (http://www.biologicalpsychiatryjournal.com/article/S0006-3223%2806%2901065-1/abstract)

[23] Yurko-Mauroa, K. et al. (2010) ” Beneficial effects of docosahexaenoic acid on cognition in age-related cognitive decline”. Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association. (http://www.alzheimersanddementia.com/article/S1552-5260%2810%2900040-3/abstract)

[24] Muldoon, M. et al. (2010) ”Serum Phospholipid Docosahexaenonic Acid Is Associated with Cognitive Functioning during Middle Adulthood”. The Journal of Nutrition. (http://jn.nutrition.org/content/early/2010/02/24/jn.109.119578.abstract)

[25] Kato, T. et al. (2002) ”Influence of omega-3 fatty acids on the growth of human colon carcinoma in nude mice”. Cancer Lett. (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12359365)

[26] Schønberg, S.A. et al. (2006) ”Closely related colon cancer cell lines display different sensitivity to polyunsaturated fatty acids, accumulate different lipid classes and downregulate sterol regulatory element-binding protein 1”. Cancer Lett. (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16817902)

[28] Denomme, J., Stark, K.D. & Holub, B.J. (2005) ”Directly Quantitated Dietary (n-3) Fatty Acid Intakes of Pregnant Canadian Women Are Lower than Current Dietary Recommendations”. Journal of Nutrition. (http://jn.nutrition.org/content/135/2/206.abstract)

[29] Kelley DS et al. (2009) DHA supplementation decreases serum C-reactive protein and other markers of inflammation in hypertriglyceridemic men. Journal of Nutrition. (http://jn.nutrition.org/content/139/3/495.long)

[30] Farzaneh-Far, R. et al. (2010) ”Association of Marine Omega-3 Fatty Acid Levels With Telomeric Aging in Patients With Coronary Heart Disease”. Journal of the American Medical Association. (http://jama.jamanetwork.com/article.aspx?articleid=185234)

[31] Seidl, S.E. & Potashkin, J.A. (2011) The Promise of Neuroprotective Agents in Parkinson’s Disease. Frontiers in Neurology. (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3221408/)

[32] Blanchard, K. ”DHA in Fish Oil Could Protect from Stroke Disability.” Louisiana State University.

[33] Ruthig, D.J & Meckling-Gill, K.A. (1999) Both (n-3) and (n-6) Fatty Acids Stimulate Wound Healing in the Rat Intestinal Epithelial Cell Line, IEC-6. The Journal of Nutrition. (http://jn.nutrition.org/content/129/10/1791.full)

[34] Neuropsychopharmacology: The Fifth Generation of Progress. http://www.acnp.org/g4/GN401000059/Default.htm Hämtad 2013-03-05.

[35] Kinsella, J.E., Lokesh, B. & Stone, R.A. (1990). ”Dietary n-3 polyunsaturated fatty acids and amelioration of cardiovascular disease: possible mechanisms”. The American Journal of Clinical Nutrition. (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2193500)

[36] Belch, J.J. & Hill, A. (2000) ”Evening primrose oil and borage oil in rheumatologic conditions”. American Journal of Clinical Nutrition. (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10617996)

[37] Fan, Y. & Chapkin, R.S. (1998) Importance of Dietary γ-Linolenic Acid in Human Health and Nutrition. Journal of Nutrition. (http://jn.nutrition.org/content/128/9/1411.full)

[38] Harris, W.S. et al. (2009) ”Omega-6 fatty acids and risk for cardiovascular disease: a science advisory from the American Heart Association Nutrition Subcommittee of the Council on Nutrition, Physical Activity, and Metabolism; Council on Cardiovascular Nursing; and Council on Epidemiology and Prevention”. Circulation. (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19171857)

[39] Li, B., Birdwell, C. & Whelan, J. (1994) ”Antithetic relationship of dietary arachidonic acid and eicosapentaenoic acid on eicosanoid production in vivo”. Journal of Lipid Research. (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/7852864)

[40] Martinez, M. (1992) ”Tissue levels of polyunsaturated fatty acids during early human development”. Journal of Pediatrics. (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1532827)

[41] Cao, H. et al. (2008) Identification of a lipokine, a lipid hormone linking adipose tissue to systemic metabolism. Cell. (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18805087)

[42] Yang, Z., Miyahara, H. & Hatanaka, A. (2011) “Chronic administration of palmitoleic acid reduces insulin resistance and hepatic lipid accumulation in KK-Ay Mice with genetic type 2 diabetes”. Lipids in Health and Disease. (http://www.lipidworld.com/content/10/1/120)

[43] Kris-Etherton, P.M. (1999) “High-monounsaturated fatty acid diets lower both plasma cholesterol and triacylglycerol concentrations”. American Journal of Clinical Nutrition. (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10584045)

[44] Rizzo, W.B. et al. (1986) ”Adrenoleukodystrophy: oleic acid lowers fibroblast saturated C22-26 fatty acids”. Neurology. (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/3951702)

[45] Terés, S. et al. (2008) ”Oleic acid content is responsible for the reduction in blood pressure induced by olive oil”. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America. (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2544536/)

[46] Patent: Nervonic acid derivatives, their preparation and use (http://www.patentstorm.us/patents/6664406/description.html)

[47] Patent: Nervonic Acid Compositions. (http://patentscope.wipo.int/search/en/detail.jsf?docId=WO1996005740)

[48] Wang, Y., Jacome-Sosa, M. M., Vine, D. F. and Proctor, S. D. (2010), Beneficial effects of vaccenic acid on postprandial lipid metabolism and dyslipidemia: Impact of natural trans-fats to improve CVD risk. Lipid Technology. (http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/lite.201000016/abstract)

[49] EFSA Panel on Dietetic Products, Nutrition, and Allergies (NDA) (2010) “Scientific Opinion on Dietary Reference Values for fats, including saturated fatty acids, polyunsaturated fatty acids, monounsaturated fatty

acids, trans fatty acids, and cholesterol”. EFSA Journal. (http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/doc/1461.pdf)

[50] UK Scientific Advisory Committee on Nutrition. (2007) ”Update on trans fatty acids and health, Position Statement”. (http://tna.europarchive.org/20110116113217/http://www.food.gov.uk/multimedia/pdfs/board/fsa071207.pdf)

[51] Brouwer, I.A., Wanders. A.J. & Katan, M.B. (2010) ”Effect of Animal and Industrial Trans Fatty Acids on HDL and LDL Cholesterol Levels in Humans – A Quantitative Review”. PLoS One. (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2830458/)

[52] Willett, W. & Ascherio, A. (1994). ”Trans Fatty Acids: Are the Effects Only Marginal?”. Circulation. (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1615057/)

[53] Zaloga, G.P., Harvey, K.A., Stillwell, W. & Siddiqui, R. (2006). ”Trans Fatty Acids and Coronary Heart Disease”. Nutrition in Clinical Practice. (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16998148)

[54] Mozaffarian, D et al. (2006). ”Trans Fatty Acids and Cardiovascular Disease”. New England Journal of Medicine. (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16611951)

[55] Nyhetsrapport: Hogg, C.D. (10 September 2011) ”Dying for a burger? Why are trans fats still legal in the UK?” The Independent. (http://www.independent.co.uk/life-style/food-and-drink/features/dying-for-a-burger-why-are-trans-fats-still-legal-in-the-uk-2351306.html)

[56] Mozzafarian, D. & Stampfer, M.J. (2010) ”Removing industrial trans fat from foods: A simple policy that will save lives”. BMJ. (http://www.bmj.com/content/340/bmj.c1826)

[57] Nyhetsrapport: Dreaper, J. (2010) ”NHS watchdog NICE calls for trans-fats ban in foods”. BBC News. (http://www.bbc.co.uk/news/10369198)

[58] Nyhetsrapport: “AMA supports trans-fat bans”. Reuters. (http://www.reuters.com/article/2008/11/11/us-ama-trans-fat-idUSTRE4AA6C720081111)

Till toppen av sidan

 

Creative Commons License
This work is licensed under a Creative Commons Attribution 3.0 Unported License.

 

Här kan du kommentera och ställa frågor om fettsyror

Tweet